Vem skulle du vilja vakna upp som?

Han är intressant. Michael Boatwright, amerikanen som vaknade upp utan närminne. Mannen som endast talade svenska och sa sig heta Johan Ek. Fallet är ganska fascinerande i sig. Ljuger han? Är han svensk? När lärde han sig svenska? Har han verkligen glömt engelskan? Nu kommer ju svaren på de där frågorna, men jag kan ändå inte låta bli att tänka ett steg längre.

Om ni själva fick vakna som någon annan imorgon, vem skulle ni välja? Jag skulle utan tvekan välja mig själv. Med min egen familj, mitt eget namn, min egen breda skånska. Jag inbillar mig också att majoriteten precis som mig skulle vilja vakna som sig själva. Har jag fel?  Personligen har jag trots en del små problem på livets väg enormt mycket att vara tacksam över. Det man inte kan göra något åt kan man inte göra något åt. De små hålen i vägen kan man faktiskt laga själv och när jag känner att jag kommer fram till en mur eller grop jag inte kan hoppa över ber jag mina nära och kära om hjälp. En del vänner är bra på att spränga murar, andra på att bygga broar.

Jag tycker att det viktigt att inte ständigt fokusera på det som kunde varit bättre. Mycket kan man göra något åt och i de situationerna försöker jag tänka på och efterleva mitt motto: ”Just do it!”. Det är bra både för en själv och omgivningen att ägna fler tankar åt det som är bra, det man är tacksam över. Alla kan hamna på botten någon gång men då är det bara att klättra upp igen. Ibland flera steg i taget, ibland med någon som skjuter på där bak.

Jag vill verkligen inte vara någon annan, jag vill ha mitt eget liv och vara förvirrade, filosofiska, klantiga Lena. Mer energi – ja tack! Mindre stressad – ja tack! Större boyta – ja tack! Ny identitet – NEJ, NEJ, NEJ! All min historia, allt som varit har tagit mig till den plats i livet jag är på just nu. Platsen där jag kan sitta på ett soligt tak och skriva, platsen där jag känner mig trygg, älskad och fylld av framtidsdrömmar.

Vem skulle du vilja vakna upp som?