Provrummens förbannelse

Vad är det med provrum? Hur kan ens sinnesstämning förvandlas så snabbt genom att man går in mellan tre väggar och ett dammigt draperi? Igår var jag på shoppingtur och ville hitta något nytt till dopet jag ska på idag. Det gick inget vidare, jag vet faktiskt inte hur många klänningar jag provade. Någon satt bra men var så statisk att oavsett hur mycket sköljmedel jag hade använt så hade den klistrat sig runt midjan och jag hade känt mig lika glamorös som Bridget Jones när hon åker ner får brandstången.

Då jag väger ca 15 kilo mindre än tidigare somrar har jag inga sommarkläder som passar, och då menar jag INGA. Jag har ingen vår- eller sommarjacka, jag har inga shorts, jag har inga bra linnen, inga kjolar, inga somriga byxor. Jag har ingen tjusig klänning att gå på fest i men inte heller någon som passar de där 40 timmarna jag spenderar på förskola varje vecka.

Jag stod där igår och provade klänning efter klänning…. för stor, för liten, för utsvängd, för urringad, fel färg, för dyr… Jag kan lägga ganska mycket pengar på en klänning om jag verkligen gillar den och känner att jag kan använda den mycket, sådana där klänningar som får provrummet att lysa upp i ett övernaturligt sken, eller för att koppla till chick flicks igen… den sista klänningen som nördtjejen provar när hon ska förvandlas till balens drottning och få skolans största svin att bli mänsklig… men någon sådan klänning har jag inte sett på länge.

Jag hittade en fin ”vardagsklänning” och tänkte att eftersom jag inte har en enda så skulle den passa som strandklänning eller en sådan man bara slänger på sig när man ska till parken. Jag frågade sambon vad det stod på prislappen: ”1000 kr” blev svaret, sedan fortsatte han ”ja, jag skämtar inte”. Klänningen hängdes snabbt upp på galgen igen och utvisades på obestämd tid.

Det sägs ju att man inte ska gå och handla mat när man är hungrig men ett tips från mig är att inte heller gå på klädjakt när du är hungrig. Jag förvandlades i alla fall från Glader till Butter på nolltid igår och känner att jag får vänta med att se ut som Snövit…

De stora barngrupperna

"Förskolans stora barngrupper riskerar öka socialt utanförskap". Läs mer på Unicefs hemsida...

http://www.blogger.com/blogger.g?blogID=2755331161190610430#editor

Om jag fick bestämma

Mycket har förändrats sedan jag var barn men mina drömmar om världen är i stort sett de samma.

Kvällspromenader

Min favorit bland alla motionsformer är promenader. Långa härliga turer både ensam och i sällskap. För några år sedan gick en vän och jag på långtur till Västra Hamnen flera gånger i veckan. Det var som sagt flera år sedan men jag pratar om detta fortfarande. Vi blev båda beroende och våra turer innefattade allt vi behövde för att må bra, motion, ”frisk” luft, trevligt sällskap och havet. Ibland blev det även en riktigt god kopp kaffe under pausen vid havet. En oslagbar kombination. Även om jag fortfarande promenerar har jag aldrig kommit in i riktigt samma rutin igen, förrän nu!

Sambon och jag har börjat med gemensamma kvällspromenader, ibland långa, ibland lite kortare. Det är så mysigt att antingen strosa omkring lite lugnt eller ta sig fram med raska steg när man har den man älskar traskande bredvid!

Igår blev det en lite längre tur då vi gick en mil för att se solnedgången. Lite snuvade blev vi då det var ett gigantiskt moln precis framför solen. Men det var ändå vackert! Molnen i sig bildar ofta fantastiska konstverk och i kombination med havet och en himmel i alla möjliga färger blir det fantastiskt.