onsdag 7 december 2011

Nedskräpning och anger management

En nära vän till mig har flera gånger påtalat att jag borde gå anger management för att kunna hantera folk som skräpar ner. Hon säger det på skämt men även om jag inte direkt får några raseriutbrott är jag uppriktigt sagt riktigt trött på allt skräp jag tvingas se varje dag.

Sedan den 10 juni i år kan man bötfällas för nedskräpning. I mina ögon trädde denna lag inte i kraft en dag för tidigt men samtidigt är det tråkigt, ja till och med löjligt att den ska behövas. Små barn vet oftast att man inte får lov att kasta skräp i naturen. VARFÖR är det då så svårt för vuxna människor att pricka papperskorgen? Vad är det som gör att några tycker att det är ok att öppna bildörren och kasta ut halväten mat tillsammans med förpackningen den låg i eller tömma askkoppen rakt ut på parkeringsplatsen (de senare är ju uppenbarligen de som röker i bilen, ännu en företeelse jag har svårt att förstå men det tar vi en annan gång). Jag undrar också varför människor som står intill en papperskorg väljer att släppa sin bussbiljett eller sin tomma tablettask rakt ner på marken istället för att kasta den där den ska vara, det är bara att sträcka ut armen. Dels anser jag att det är ren och skär lathet, dels verkar dessa människor inte bry sig om att ha det snyggt omkring sig och om ärligheten ska fram så känns det inte speciellt begåvat.

Ibland hör man kommentaren: ”Men det finns ju ingen papperskorg!”. Nej, men då stoppar man skräpet i sin ficka och har det där tills man kommer till en papperskorg alternativt kommer hem. Jag har ingen papperskorg i vardagsrummet men vet ni vad, äppelskruttar, godispapper och vissna blommor kommer ändå därifrån. Jag tar dem i min hand och bär dem till närmsta papperskorg i närliggande rum. Precis lika lätt är det att stoppa ner sitt tomma cigarettpaket i fickan, på samma plats det låg på innan det blev tomt, och bära med sig det till en papperskorg.

Enligt Håll Sverige rent kostar nedskräpningen 377 miljoner kronor om året. Eller för att vara korrekt, det kostar 377 miljoner i rena skattepengar. Alla privata renhållningsföretag, husägare och andra verksamheter är inte inräknade. Är detta en vettig sak att lägga pengar på? Sjukhusen ska spara 500 miljoner står det på framsidan på alla tre dagstidningar jag läst idag, är det ok att stå och svära över hur illa detta är och sedan kasta tidningen på marken? Inte i mina ögon. 377 miljoner motsvarar (enligt Håll Sverige rent) 1405 grundskollärares lön under ett års tid. Jag vet att det inte är så enkelt att om alla slutade skräpa ner idag så skulle vi plötsligt ha fler läkare eller lärare. Efter en tid skulle dock de som nu arbetar med att plocka skräp kunna få andra arbetsuppgifter som känns galet mycket roligare att lägga skattepengar på.

För ett antal år sedan startade kampanjen Ett skräp om dagen. Det gick ut på att man inte skulle skräpa ner alls samtidigt som man varje dag skulle plocka upp ett skräp och kasta det i soporna. På det sättet skulle det snabbt bli rent och snyggt överallt. Dessvärre var detta lite av en utopi och personligen är jag inte intresserad av att springa och plocka upp efter andra på min fritid. Varför kan inte var och en göra det själv?

Jag är inte förtjust i att skriva lappar men kanske skulle jag göra någon stor banderoll och hänga upp den på Turning torso. Någon okänd som tycker som jag hade nyligen varit kreativ. Jag såg hundbajs med en liten skylt i. På skylten stod det ”År 2011 och hundbajs flyttar sig fortfarande inte av sig självt”. Det gör ju tyvärr inte det, det försvinner inte förrän 17 personer svurit över att de trampat i det varav en ska på anställningsintervju, två ska på dejt och fyra andra drar hem det på dörrmattan innan de märker det. Det är påhittade siffror men varför ska det vara så svårt?

Detta är ett något ilsket blogginlägg men jag ber er alla att faktiskt tänka en gång extra innan ni öppnar handen och släpper det där pappret rakt ner på marken. Jag vill inte pilla i sanden på stranden för att hitta fimpar och yoghurtförpackningar. Jag vill inte sitta i tuggummi och jag vill inte se barn plocka upp fimpar från marken för att sedan stoppa dem i munnen och tugga loss. Se er omkring och inse hur mycket ni ser som inte alls hör hemma i naturen eller på stadens gator, ni kanske blir förvånade.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar