Jag är sjuk igen. Efter att ha lyckats hålla mig frisk länge känns det som att jag nu hamnat i någon sorts ond cirkel och aldrig blir riktigt frisk. Jag har inte tränat på ett par veckor och nu kan jag inte ens promenera. Igår förflyttade jag mig bara när jag växlade mellan soffan och sängen men det är väl bara att vila ordentligt och hoppas att jag får vara frisk resten av året (och nästa) sen. Jag är SÅ trött på detta! Man kan oftast inte hjälpa att man blir sjuk men jag kan ändå bli riktigt irriterad på hela situationen. Jag känner mig dum för att jag är hemma från jobbet och kan bli både arg och ledsen när jag missar en massa roliga saker.
När jag ändå låg här hemma och inte kunde göra något av allt det jag egentligen planerat göra idag så passade jag på att titta på Oprah. Jag beundrar verkligen den kvinnan och tycker att hon är en fantastisk förebild. Visst, hela hennes show är ibland typiskt ”amerikansk” om ni förstår vad jag menar men hon är en fantastisk människa som genom sina program hjälpt väldigt många.
Just idag visades det allra sista programmet, The farewell show. Oprah berättade att hon inte missat en enda inspelning av showen, hon har alltid åkt dit. Hon har spelat in 4561 avsnitt (!) och har som sagt inte behövt ställa in ett enda. Hon menar själv att anledningen till detta är att hon hittat sitt kall, det hon är ämnad att göra. Jag tror att vi alla bör försöka göra det vi brinner för. Alla brinner för något, vet man inte vad det är så är det bara för att man inte hittat det än. Då får man leta vidare, det är aldrig för sent. Sedan tror jag att man kan känna väldigt starkt för mer än en sak. Inte så att man kan vara bäst på allt eller göra allt samtidigt, men ibland har man flera intressen som skiljer sig väldigt ifrån varandra, dessa bör man då försöka kombinera så långt det går.
Jag känner att jag hittat rätt yrke då jag älskar att arbeta med barn. Jag vet att jag har ett av världens viktigaste yrken och jag brinner för det jag gör. Samtidigt kan jag ändå ibland känna en längtan efter att göra något annat. Inte istället, utan också. Skrivandet är en sak jag vill utveckla och även om jag inte kom in på någon skrivarkurs den här gången så tänker jag söka igen. Då tänker jag dessutom söka mer än en för det är något jag verkligen vill satsa på.
Känner ni att ni hittat rätt i livet? Gör ni det ni vill göra? Upplever ni att ni har ett "kall"? Vad har ni för drömmar som ni ännu inte hunnit uppfylla? Jag har hur många som helst men ska sätta mig ner och ta mig ett allvarligt snack med mig själv. Är alla dessa drömmar verkligen mina egna? Många av dem är onekligen det men det kanske är dags att jag rangordnar dem lite och arbetar hårdare för att uppnå de som står överst på listan istället för att bara hoppa hit och dit.
Jag blir stressad över att jag är sjuk dels för att det är för jäkla tråkigt att bara sitta hemma och glo men också för att det sätter käppar i hjulet för min tajta planering. Som sagt, det är nog dags att prioritera lite bland drömmarna, jag återkommer när jag vet vilka som egentligen står överst.
Hälsnignar från den filosoferande sjuklingen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar